En svenskdemokratisk statsbudget.

Sverigedemokraterna håller i helgen sin partikongress - landsdagarna - och en av partiets nya strategier är att presentera en egen skuggbudget till regeringens statsbudget. Vår reporter fick den unika chansen att sitta med och lyssna när Sverigedemokraternas budgetutskott diskuterade upplägget.

Ordföranden: De äldre har alltid varit viktigt för vårt parti. Jag tycker att vi ska lägga 20 miljarder på pensionärerna.

Sekreteraren: I så fall tycker jag vi ska lägga 20 på sjukvården också.

Ekonomen: Sjukvården är väl landstingets budget?

Ordföranden: Jo, kanske det. Har vi folk i landstinget?

Sekreteraren: Vi har platser i landstinget.

Ordföranden: Perfekt! Vilka personer sitter där?

Sekreteraren: ...

Ekonomen: ...

Ordföranden: Såhär! Om vi lägger 20 miljarder på svenska jordbruk, kan staten göra det?

Ekonomen: Absolut!

Ordföranden: Då ska vi se. Var ligger vi på nu?

Ekonomen: Tjugo plus tjugo minus... Då har vi 980 miljarder kvar.

Sekreteraren: Oj!

Ordföranden: Perfekt. Vad heter budgetposten för "invandring" nu igen?

Sekreteraren: Jag tror det är konto 7831.

Ekonomen: I vår förening är det kontot till för avskrivningar.

Ordföranden: Ja! Statsskulden! Kan vi skriva av den?

Sekreteraren: Det har vi ju faktiskt lovat att vi ska göra.

Ordföranden: Bra. Lägg med den i budgeten. Hur mycket pengar har vi kvar?

Ekonomen: - Då ska vi se... Trettio minus... Fjorton... Det blir...

Sekreteraren: Vi borde lägga pengar åt barnen också. Barnen är små innan de blir stora, det har jag alltid sagt.

Ekonomen: Gånger tolv blir... Det blir...

Ordföranden: Då bestämmer jag att vi ger 100 miljarder till skolan.

Ekonomen: Gånger tolv... Äh, vi säger gånger tio istället, det blir enklare...

Sekreteraren: Är det inte kommuner som betalar skolan förresten?

Ordföranden: Det är ju perfekt, vi har massor av platser i kommunfullmäktige överallt.

Sekreteraren: Ja, platser har vi ju, men...

Ekonomen: Är det någon som har en miniräknare?

Ordföranden: Hur ligger vi till i budgeten?

Ekonomen: Mellan tummen och pekfinger så saknar vi just nu ett par hundra miljarder.

Sekreteraren: Oj!

Ordföranden: Kan vi sälja nåt?

Ekonomen: Det mesta är liksom redan sålt.

Sekreteraren: Skogen!

Ordföranden: Bra, då är vi överens. Vi säljer skogen och betalar tillbaka alla utländska skulder. Statsskulden är till utlandet, va?

Sekreteraren: Precis, om vi inte är skyldiga dem något behöver de ju inte komma hit. Två flugor i en smäll, så att säga.

Ordföranden: Och så satsar vi på barnen, pensionärerna och de sjuka. Något mer?

Ekonomen: Hur ska vi göra med EU? Det kostar några miljarder om året.

Sekreteraren: Vi har ju några bra kontakter i Frankrike och Österrike. Vi kanske kan snacka med dem och fråga om vi kan få krita till nästa budgetår?

Ordföranden: Perfekt! Vi är ju grymma på det här. Jag förstår inte, varför har ingen röstat in oss i Riksdagen förut?

Ekonomen: Det är nog för att vi inte haft råd att berätta om vårt partiprogram tidigare.

Ordföranden: Vad beror det på?

Ekonomen: ...

Sekreteraren: ...

Ordföranden: Då är det klubbat. Skriv ner det och skicka ut det till pressen. Nu tycker jag att vi tar en kopp kaffe.

Sekreteraren: Skånerost som vanligt?

Ordföranden: Självklart! Hur skulle det se ut om vi inte drack svenskt kaffe. Ha ha!

Sekreteraren: Ha ha!

Ekonomen: Vem betalar kaffet...?

En helsvensk kanal.

Canal+ har tillsammans med SF startat en ny filmkanal. På deras hemsida skriver de att "ridån går upp för den första helsvenska filmkanalen" och vår reporter har pratat med en av initiativtagarna för att diskutera begreppet "helsvensk".

- Hej. Tack för att du vill ställa upp. Hur går det för er?

- Jo, tack, vi har fått riktigt bra respons redan innan vi börjat.

- Vad är det för filmer ni kommer att visa?

- Det riktigt fantastiska svenska storfilmer, som Äppelkriget, Livvakterna och Sällskapsresan. Klassiker!

- Vad är det som gör en helsvensk film?

- Att den är gjord i Sverige.

- Av svenskar?

- Ja, såklart, annars hade det ju inte varit svensk film. Ha ha!

- Jag kan inte undgå att lägga märke till att Jalla Jalla inte finns med.

- Jalla?

- Jalla Jalla.

- Som i skånska?

- Ursäkta?

- Att jalla runt? Är det skånska?

- Det är arabiska för skynda, fast det är också en film av Josef Fares.

- Jaha. Skynda? Ursäkta mig ett ögonblick... Nä, det verkar inte som att vi kommer att visa en film som heter "Skynda skynda" under hösten i alla fall.

- Ursäkta?

- Den kanske inte är textad än.

- Måste en film vara regisserad av en svensk regissör för att den ska vara helsvensk?

- Nej, herregud. Hur skulle det se ut.

- Det ser ut på er TV-tablå som att det skulle kunna vara så.

- Änglagård!

- Du menar den som är regisserad av Colin Nutley? Fast är inte det en film som bara handlar om vad vissa kallar "ursvenskar" i en "ursvensk" miljö?

- Nja, i tvåan åker de ju faktiskt till New York. Och i Jägarna har en av männen en fru från... asien.

- Asien?

- Javisst. Ett fantastiskt inslag av orientalisk variation.

- Om detta är helsvenska filmer, vad är den halvsvensk film?

- Det torde vara finska filmer. Fast vi gjorde en marknadsundersökning på det där och det var inte riktigt någon som ville se dem.

- Inte?

- Och så är det ju det där med språket. Man förstår ju inte vad de säger.

- Du menar i filmer med andra språk?

- Ja, såklart. Låt mig säga såhär. Do you understand me now?

- Err... ja.

- Jaha.

- Kan man inte texta filmerna?

- Allt kostar pengar. Fast när vi har textat den här "Skynda skynda" så lovar jag att vi nog har möjlighet att kanske visa den på en av våra kanaler. Vi har elva.

- Den heter Jalla Jalla. Och de pratar svenska.

- Är du säker? Fast varför är titeln på skånska i så fall?

- Jag tror inte vi kommer så mycket längre här. Tack för din tid.

- Tack själv! Och kom ihåg, på fredagar har vi Johan Falk-tema. Goa filmer, som de säger i Skåne. Ha ha!

- Du menar Göteborg?

- Ja, just det.

Fånga dagen.

Mentor. Personlig coach. Karriärrådgivare. Vägvisare. Det är en växande bransch och allt fler personer går kurser för att erbjuda sin hjälp för att göra andras liv lite enklare - må det vara i privatlivet eller på jobbet. Vår reporter har pratat med en av de personer som plötsligt en dag upptäckte sin nya roll i livet.

- Tack för att du ville träffas. Du är alltså en personlig coach?

- Jag är vad jag är. Varken mer eller mindre.

- Hur länge har du coachat andra människor i sin vardag?

- Det spelar inte så stor roll. Idag är första dagen i resten av mitt liv.

- Som personlig coach måste du stöta på alla möjliga problem. Vad är det vanligaste?

- Det finns inga vanliga problem. Varje situation är unik. Varje person är unik.

- Fast du måste väl ändå se en trend? Något som flera personer tar upp när de pratar med dem?

- Jag pratar inte så mycket, det är viktigare att lyssna. Att våga... Våga lyssna.

- Nu förstår jag inte. Måste man inte som coach också komma med goda tips?

- Din styrka måste komma inifrån. Ingen kan lyfta dig förutom du själv.

- Ok, vi kan väl pröva det här. Jag berättar om en sak och så får du hjälpa mig?

- Visst.

- Ett exempel. Mina kollegor irriterar sig ibland på att jag ställer för mycket frågor. Och jag vet inte om det beror på mig.

- Mmm...

- Jag menar, är jag bara nyfiken eller saknar jag förtroende för dem?

- Mmm...

- Nå. Vad tror du?

- Varje resa börjar med ett steg. Och er resa kanske börjar närma sig ett slut.

- Ursäkta?

- Ibland kan det kännas skönt att bara göra ett avslut och gå vidare.

- Fast jag vill inte gå vidare, jag gillar mitt jobb.

- Fast känns det rätt för dig?

- Va?

- Livet är en serie av vägskäl. Du måste ställa dig frågan - är jag är på rätt väg?

- Jag kan inte påstå att jag känner mig särskilt hjälpt här.

- Jag kan bara räcka ett handtag. Du måste själv ställa dig upp.

- Tar du verkligen betalt för det här?

- Livet är inte bara en bädd av rosor. Allt har sitt pris.

- Och vad är ditt pris?

- Tvåtusen i timmen.

- Jag inser precis att jag har en deadline. Ursäkta mig, tack för samtalet.

- Du måste lyssna till ditt hjärta! Carpe Diem!